Somnar glad men vaknar arg

Häromdagen vaknade jag arg, sur och förtvivlad.
Var övertygad om att det var Martins fel och att vi säkert va osams. Så när han vaknade efter allt väckarklockringning så vägrade ja tala till honom. Men på han verkade allt va som vanligt, tillslut gav jag med mig å frågade
"Är vi osams?"
Han såg på mig med underlig blick, log lite, gav mig en puss och bad mig somna om

Så kan de gå, somna glad vakna arg. Man vet aldrig vart man har mig

Kommentarer
Postat av: carro

Haha kul att du frågade om ni va osams.

Du det va fan vardagslyx med burgare och öl på en torsdag ;)

2010-03-25 @ 22:31:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0